Emanuels blogg

Sverige är ett fint land på många sätt, men folket som bor här kan jag ibland tycka är lite löjliga.

Idag då jag åkte buss skulle en kvinna stiga av vid en hållplats och duktig som hon säkert tyckte att hon var hade hon plingat i god tid så att busschauffören inte skulle missa stället hon tänkte gå av på. Grejen var den att det fanns folk där som skulle gå på bussen också. Kanske blev det lite för mycket samtidigt för busschauffören eftersom han glömde att öppna dörren där bak åt kvinnan som skulle gå av. Kvinnan försökte lite diskret vinka åt honom i hopp om att han kanske kollade i backspegeln just då. Det gjorde han inte. Till slut var det dags att åka vidare och kvinnan, som nu börjar bli lite stressad, förstår inte hur hon ska få kontakt med chauffören där framme. Han tittar ju inte i backspegeln, inte ens lite! Bussen börjar rulla och kvinnan vinkar för allt hon är värd, däremot helt utan resultat. Då ropar en äldre man: kvinnan här ska gå av!!
Aha! tänker busschauffören som stannar bussen och öppnar dörren där bak.

Är det inte lite lustigt att kvinnan inte kom på själv att man kan ropa?
Eller visste hon att man kan ropa men hon valde att inte göra det för det kan kännas pinsamt bland en massa okända människor? Jag tycker det är spännande att spekulera... Hur många hållplatser för långt hade hon kunnat åka bara för att slippa ropa till busschauffören (om han nu skulle glömma att öppna där bak resten av bussturen).

Alltså seriöst, väx upp!

Så var man tillbaka på jobbet igen då efter en lång skön semester som blev precis som hade tänkt sig: en massa värme och sol, inget regn, inget jobb, bara slappade och hann göra allt kul jag hade tänkt..    "skoja"
Det blev precis så som jag just beskrev, fast tvärtom... Vädret var skit, jag jobbade för mycket och hann inte med det jag ville göra. Men på något sätt känns ändå inte denna sommaren misslyckad:
Det fanns dagar då jag kunde ligga och sola  på segelbåten som sakta gled fram på havet medan någon sommarpratare delade med sig av vad denne ansåg relevant, dagar då köttet blev helt perfekt grillat och dessutom klart samtidigt som potatisen, och till ett gott vin och goda vänners sällskap blev allt sådär overkligt bra, kvällar då solen ändå lyste och man fick njuta av att spela fotboll på oändliga gräsplaner, och nätter man fick somna in till ljudet av regn som smattrar mot plåttaket...

Sommaren verkar kunna vara hur kass som helst, och den är ändå bäst...

Förresten:
Om någon undrar hur det känns att tälta mitt i skövde, somna i en soffa och vakna i en frukost så kan jag berätta att det är inte så pjåkigt alls

Helt fantastiskt.. 044, 045 och 046 på samma kväll!